Agorafobi och torgskräck

Vad är agorafobi?

Sådana situationer kan inkludera öppna utrymmen (exempelvis folkmassor på torg), kollektivtrafik, köpcentrum eller helt enkelt att bara lämna hemmet. I samband med agorafobi förekommer det också ofta panikattacker. Symtomen uppträder nästan varje gång situationen uppstår och varar i mer än sex månader. Resultatet av ångestpåslaget blir nästan alltid någon typ av undvikande, att man ser till att inte hamna i situationer där man riskerar att uppleva denna typ av ångest. I svårare fall kan man bli helt oförmögen att lämna hemmet.

Agorafobi tros bero på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Tillståndet finns ofta hos andra i släkten, och stressande eller traumatiska händelser kan vara en bidragande utlösande faktor. I DSM-5 klassificeras agorafobi som en fobi tillsammans med specifika fobier och social fobi. Andra tillstånd som kan ge liknande symtom inkluderar separationsångest, posttraumatisk stressstörning och depressiva störningar. Ibland finns det samsjuklighet med exempelvis depression, ångesttillstånd och missbruk.

Ca 1-2% av befolkningen lider av agorafobi, och det är vanligare för kvinnor än män att få det. Anledningarna till detta är inte helt klarlagda. En hypotes är att kvinnor är mer benägna än män att söka hjälp för sina problem, och därmed oftare får en diagnos. I vissa fall går agorafobi över efter en period, men i andra fall behövs det någon typ av behandling. KBT med inslag av exponering har visat sig vara en effektiv behandling för agorafobi.

Symptom

Agorafobi är ett tillstånd där den drabbade blir orolig i okända miljöer eller där de uppfattar att de har liten kontroll. Utlösande faktorer för ångesten kan vara exempelvis omfatta öppna platser, folkmassor, trängsel i exempelvis köpcentrum eller resor med kollektivtrafik. Det är också vanligt att det finns kopplingar till social fobi, en oro för att göra bort sig eller skämma ut sig inför andra människor. Rädslan för att utlösa en panikattack framför andra människor kan också vara en bidragande faktor. Många som lider av agorafobi undviker de platser som framkallar ångest, vilket kan leda till begränsningar i deras liv.

Om du har agorafobi upplever du ofta ett eller flera av dessa symtom i vissa situationer:

• Ångest i situationer med mycket folk eller stora ytor
• Fysiska symptom såsom hjärtklappning, yrsel, illamående och tryck över bröstet
• Overklighetskänslor
• Panikkänslor
• Rädsla för att "tappa kontrollen" inför andra människor

Orsaker

Agorafobi tros bero på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Det är inte ovanligt att agorafobi är en del av symtombilden i ett panikångestsyndrom eller andra ångestsyndrom, och även vid social fobi. Det finns också viss forskning som pekar på att agorafobiker har svårare än andra människor att tolka och analysera visuospatial information (kort beskrivet "rumsuppfattning") och därmed lättare blir förvirrade och oroliga i vissa miljöer. Det finns också kopplingar till medicinmissbruk, framförallt rörande bensodiazepiner och alkohol. Det är dock svårt att klargöra vad som är orsak och symptom i dessa fall, då lugnande mediciner kan vara en kortsiktig strategi att hantera sina svårigheter, och kanske inte egentligen det som är själva orsaken till deras uppkomst.

Ur ett psykologiskt perspektiv finns det olika tolkningar av syndromet baserat på olika teorier om människans psyke. Exempelvis kan man ur ett evolutionsteoretiskt perspektiv se agorafobi som en försvarsmekanism som varit viktig för vår överlevnad. Att vistas i miljöer med många okända människor kan tidigare i vår utveckling varit förknippat med fara, då vi aldrig kunde veta vilka avsikter andra människor hade. Ur ett kognitivt perspektiv kan man se det som att undvikandet av platser vi upplever som obehagliga ger oss kortsiktiga belöningar genom att ångesten minskar när vi rör oss från dessa, och att det därigenom sker en inlärning som lär oss att det är "bra" att undvika dessa platser. Långsiktigt kan det dock få konsekvenser, då vi kanske inte kan leva vårt liv på det sätt vi önskar eller undviker situationer som vi egentligen mår bra av (exempelvis som att gå på ett musikevent).

Behandling

En vanlig behandling för agorafobi är KBT med inslag av exponering. Denna behandling går kortfattat ut på att man långsamt tillsammans med sin behandlare utsätter sig för det man tycker är obehagligt, och stannar kvar i situation utan att undvika den. Med denna metod är förhoppningen att en ny inlärning ska se och att ångesten långsiktigt ska bli mindre, så att man sedan även känslomässigt kan stå ut med att befinna sig på platser man tidigare kände obehag inför. Viktigt vid en sådan behandling är alltid att dela upp exponeringen i små hanterbara steg, så att man långsamt vänjer sig vid skrämmande situationer. Ibland kombineras psykologiska behandlingsinsatser med medicinering.