Psykisk hälsa bland studenter är ett mycket aktuellt ämne. Hälften av Sveriges studerande uppger i folkhälsomyndighetens undersökning att de lider av någon typ av psykisk ohälsa, där stress och ångest är den vanligaste problematiken.
Studietiden är för många en fantastiskt rolig tid, med mycket stimulans, utmaningar och social gemenskap. Men studietiden kan också vara påfrestande. Den kommer innehålla perioder av hög arbetsbelastning och tillfällen där man betygsätts på månader av arbete, kopplat till en rad konsekvenser om man misslyckas. Det är naturligt att sådana situationer kommer väcka stress, oro och ångest i oss. Dessa tillfällen är inbyggda förutsättningar i akademins uppbyggnad, och inget vi kan påverka i någon högre utsträckning. Det vi däremot som individer kan påverka är hur vi förhåller oss till de känslor som väcks, och vad vi gör med dom. Vi kan också påverka hur vi förhåller oss till återhämtning, planering, rutiner och våra egna värderingar gällande krav och prestation.
I detta inlägg kommer vi förklara och gå igenom ett antal aspekter av studentlivet som kan vara relevanta i relation till psykisk hälsa. Artikeln kan vara särskilt bra att läsa för dig som är nybliven student, men kan självklart även vara hjälpsam för dig som studerat ett tag och upplever stress och oro kopplat till studier. Viktigt att komma ihåg är att en självhjälpsartikel inte är en ersättning för psykologisk behandling. Syftet med denna artikel är att sprida kunskap och råd relaterade till psykisk hälsa i en studiekontext. Om du upplever mycket stress och ångest är det studenthälsan alternativt vården du bör söka dig till.
Stress bland studenter
Alla människor är stressade till och från. Stress är ofta en kombination av båda psykiska och fysiska symptom. Vanliga psykiska stressymptom är att tankarna är röriga, att man får svårt att fokusera och att man har svårt att slappna av mentalt. Sömnen blir vanligtvis också påverkad. Vanliga fysiska symtom på stress är huvudvärk, muskelvärk, och smärta i rygg och nacke.
När vi blir stressade reagerar vi med att mobilisera kraft och energi för att lösa uppgiften. Detta brukar ibland kallas för "Fight or flight-respons". Det är en respons som är nedärvd i människan, och gör att vi kan göra oss redo för att slåss eller fly i en situation där det krävs av oss för att överleva. Utan stresspåslag hade människan som art inte fungerat särskilt bra i en miljö där farliga djur eller annat kunde döda oss.
Den här responsen är dock inte anpassad till samhället vi lever i idag, där farorna inte är de samma som för tusentals år sedan. Idag handlar stress oftare om att vi har för mycket att göra (i skolan eller på jobbet) eller att vi har orealistiska krav på oss själva, utifrån våra egna och andras förväntningar. Det mänskliga stressystemet är utformat för att vara väldigt effektivt under en mycket kort tidsperiod (5–10 minuter), men idag är ofta våra system aktiverade betydligt längre än så.
Hur kan man hantera stress?
Vad som stressar oss och hur vi hanterar stress är som sagt väldigt individuellt, och således även lösningarna på problemet. Något som kan vara värdefullt i relation till stresshantering är att göra en enkel analys av stressorer. En stressor är en situation eller utmaning som gör oss stressade. Detta kan exempelvis röra sig om en viktig skoluppgift, ekonomiska utmaningar, relationella problem eller andra individuella faktorer.
Det absolut mest centrala för att hantera stress på ett hållbart sätt är återhämtning. Återhämtning består av tillräckligt med sömn, näring, motion och lustfyllda aktiviteter. Det kan också handla om andra personliga saker i ditt liv som är viktiga för just dig, exempelvis ägna dig åt en specifik hobby eller något annat meningsfullt.
Perfektionism och höga krav
Perfektionism och höga krav är vanligt bland studenter. Perfektionism handlar om en strävan efter att allt måste göras optimalt för att vara bra nog. Ofta är utförandet kopplat till någon typ av konsekvens eller tankar om man inte utför uppgiften på rätt sätt. Dessa kan vara exempelvis att andra kommer tycka att man är dum om man gör något fel, eller att jag inte kommer bli godkänd om jag inte presterar på min absoluta topp.
Att sträva efter perfektion kan bli påfrestande, då varje uppgift kan ta mycket tid och energi i anspråk. Ofta finns det också en diskrepans i uppgiftens kravnivå jämfört med vilken arbetsinsats man sedan lägger på uppgiften. Detta kan leda till tidsbrist och stress, då man som elev spenderar långt mycket mer tid än vad examinatorn hade planerat för att man skulle göra.
Grundläggande studieteknik
Att ha en god studiestruktur är en av de viktigaste faktorerna för att få ett gott resultat av studier. Med en god studiestruktur kan du skapa en klar målbild av vilka kunskaper du kommer behöva när det är dags för tentamen, och du får en inramning av vägen dit som förebygger stress och oro.
Att söka hjälp
Om du känner att du inte mår bra, oavsett om det handlar om studieskäl eller annat är det viktigt att du söker hjälp. Många folkhögskolor har någon typ av stöd och vård kopplat till skolan. På många universitet och högskolor finns en studenthälsomottagning dit man kan gå med problematik som rör exempelvis stress och ångest.
Du kan hitta hjälp i olika former:
- Kontakta din lokala vårdcentral (läs mer på 1177)
- Sök en privat psykolog/psykoterapeut i din stad på Teraply.se
- Sök hjälp på den lokala studenthälsan